Vi förstärkte lite kring bränslestavar och styrstavar och det viktiga kylvattnet. Världen har haft tre större kärnkraftshaverier. Gemensamt för de två första är att det skett misstag i samband med underhåll. I Tjernobyl skulle man utföra ett experiment samtidigt. Då sattes ett antal automatiska säkerhetssystem ur funktion och sedan följde en serie av mänskliga misstag som ledde fram till haveriet. I Fukushima så var det en Tsunami som var orsaken till haveriet. Gemensamt för all tre är att kylningen havererat så att fissionen blivit okontriollerad.
Tjernobylolyckan 1986
Fukushima-olyckan 2011
Fördjupande genomgång spontant för några som var i klassrummet.
Missade du denna och vill lära dig atommassa, se Magnus Ehingers film "atomnummer, masstaltal, atommassa" som finns under filmer.
Atommassa anges i atommassenheten, u (unit), som är 1/12 av en 12C-atoms massa.
1 u = 1,6605 · 10−27 kg. 1 U är då ungefär lika med vikten av en proton/neutron. Neutronen är lite tyngre än protonen.
Protonens massa: 1,00727647 u = 1,6726×10-27 kg =
Neutronens massa: 1,00866490 u = 1.6749 × 10−27 kg
Alla sådana här tal ska man INTE memorera, de slår man upp i tabeller/formelsamlingar.
Atommassan för C-12 är 12,0107 u. Atommassan för den vanligaste magnusiumisotop är 24,01. Den vanligaste isotopen är ju den mest stabila, dvs när antalet neutroner och protoner är lika. Atommassan är du väldigt lika masstalet, kan du nu förstå varför?
Kan du förstå varför atommassan kan vara ett decimaltal men masstalet alltid är heltal?
Räkneexempel: Beräkna vad den den vanligaste magnesiumatomen väger i kg.
24,01 x 1,6605 · 10−27 = 39,852 x 10−27 kg.
Felaktig grundpotensform så vi dividerar 39,8522 med 10 och multiplicerar 10−27 med tio.
Svar: 3,98522 . 10−26 kg.
